Härliga höstdagar och inte så kallt ännu, i veckan som var plockade vi maskrosor på jobbet... lite sjukt är det att det fortfarande blommar ute.
Förra helgen så kastade Lovvan sitt lilla foster, hon var i ca dag 144, så himla tråkigt som jag har väntat på ett föl till från henne. Så den tanten har hunnit med att förlora två föl på samma år... stackarn! Som tur är så har hon lilla Jösta att trösta sig med. Han är en riktigt liten goding och vi är SÅ glada i honom... han är otroligt lik sin mamma... samma självsäkra uppsyn och en här kommer jag attityd.
Mallgrodan Jösta
Det kanske är lättare att köpa sig ett skäcksto än att försöka få en till Fia från Lovvan... vi får hoppas att Fia kan klämma fram ett skäcksto till sommaren istället nu när det blev som det blev med hennes mamma.
Fölungarna är så duktiga de står snällt uppbundna i stallgången när de blir borstade och lyfter villigt... oftast i alla fall, på fötterna när man skall krafsa dem. Gullungar... lika men ändå olika och sjukt söta och mycket sociala.
Jackpot
Om två veckor är det första advent... hjälp vad tiden går fort. Vi har minskat ner Jöstas måltider till fyra mål per dag och tagit bort nattmålet... han var inte så sugen längre, han får ju lite kraftfoder på kvällen och så står han och mumsar på hö. Så nu kan jag sova på natten igen efter ca 2,5 månad med mjölkersättning nattetid... så skönt!
Jessy & Jason
Nästa vecka kommer hovslagaren så då hoppas jag att min träning med fölungarna har gett resultat så jag slipper skämmas för dem över att de inte vill lyfta hovarna. Fast förra gången så tror jag att Jason som var den som visade sin sämsta sida egentligen var rädd för hovslagaren och inte över att behöva lyfta fötterna. Jag tar ofta hovarna på dem ute i hagen och då står de ju lösa... så hanterbara är de i alla fall med mig.
Jöran
Ha det gott alla goa vänner...